Vilket stadsnät tillhör jag? Så tar du reda på det

Frågan dyker upp när man ska beställa bredband och plötsligt förväntas veta något man aldrig har behövt bry sig om. Det korta svaret är att stadsnätet sitter i fastigheten, och att det finns tre sätt att få fram vilket.

Tre sätt att ta reda på det

Stadsnätet följer adressen. Det betyder att svaret finns hos den som känner fastigheten, eller i ett register över var näten är utbyggda. Tre vägar leder fram:

Väg	Passar när	Ger dig
Bredbandskartan hos PTS	Du vill ha svar direkt	Nätägare per adress
Hyresvärd eller styrelse	Du bor i lägenhet	Namnet på nätet fastigheten är ansluten till
Kommunens webbplats	Du vill veta vem som driver nätet	Nätets namn och ägarform

Bor du i hyresrätt eller bostadsrätt är den andra raden nästan alltid snabbast. Fastigheten har ett avtal med ett nät, och hyresvärden eller styrelsen vet vilket. I villa är det din egen anslutning som gäller, och då är Bredbandskartan bättre.

Bredbandskartan från PTS

Bredbandskartan är ett kostnadsfritt verktyg från Post- och telestyrelsen som visar vilken bredbandsinfrastruktur som finns utbyggd på en adress, och vilka nätägare som opererar där. Du söker på adressen och får se vad som är tillgängligt i just den punkten.

Två saker är värda att veta innan du litar på kartan fullt ut. Den visar var näten är utbyggda, alltså vilken infrastruktur som finns, men den är inte en beställningssida och visar inte priser eller vilka abonnemang du kan teckna. Den bygger dessutom på inrapporterade uppgifter från operatörerna, vilket gör att nyligen färdigställda områden kan släpa efter.

Kartan hittar du på bredbandskartan.pts.se, och myndigheten bakom är PTS.

Vem som äger nätet

Stadsnät ägs i de flesta fall av kommunen, ofta genom ett kommunalt energi- eller infrastrukturbolag. Ibland driver flera kommuner ett gemensamt nät, och på vissa orter är nätet i stället privatägt. Ägandet är anledningen till att näten heter olika saker på olika håll och att det inte finns ett enda rikstäckande stadsnät att slå upp.

Branschorganisationen Svenska Stadsnätsföreningen samlar merparten av de kommunala näten, vilket gör deras medlemsregister till ett rimligt ställe att kontrollera vad nätet i din kommun heter.

Blanda inte ihop nätägaren med leverantören. Nätägaren äger fibern i marken. Leverantören är den du betalar din månadsavgift till. I ett öppet nät är de två olika företag, och det är hela poängen med modellen.

Öppet eller stängt nät

Skillnaden avgör hur mycket svaret på frågan är värt för dig.

I ett öppet stadsnät konkurrerar flera tjänsteleverantörer om att sälja bredband över samma fiber. Då kan du byta leverantör utan att någon behöver gräva, och priset pressas av konkurrensen. I ett stängt nät säljer nätägaren tjänsten själv, och då finns inget att välja mellan.

Bor du i ett öppet nät är det alltså inte nätets namn som är intressant, utan vilka leverantörer som finns i det. Hur den modellen fungerar går vi igenom i guiden om vad ett stadsnät är.

När det faktiskt spelar roll

För de flesta är svaret att det spelar mindre roll än man tror. Ska du bara teckna bredband behöver du inte kunna nätets namn, eftersom en sökning på adressen visar vilka leverantörer och hastigheter som går att beställa där. Nätet är underliggande infrastruktur, ungefär som du inte behöver veta vilket elnätsbolag som äger ledningen för att byta elhandlare.

Det finns tre lägen där namnet faktiskt behövs. När du felanmäler ett avbrott, eftersom fel i nätet hanteras av nätägaren och inte av din leverantör. När du ska bygga ut eller ansluta en ny fastighet och behöver veta vem du ska beställa grävning av. Och när du flyttar och vill veta om samma leverantör finns i det nya nätet.

I övriga fall räcker det att se vilka leverantörer som finns på din adress, så får du svaret på det du egentligen undrade: vad du kan få hem, och till vilket pris.

Vanliga frågor